Verksamheten – den praktiska förvaltningen

Stiftelsen Tyrestaskogen ansvarar för all naturvårdsförvaltning i hela området. Det handlar främst om att se till så att föreskrifter och skötselplaner för nationalparken och de båda naturreservaten efterlevs.

Arbetsuppgifter

Åtgärder för att bevara, uteckla och dokumentera natur- och kulturvärden är andra viktiga uppgifter. Skogen och marken i nationalparken ska utvecklas fritt. Samma ska gäller för större delen av naturreservatet, med undantag för den odlingsmark och tomtmark som hör till de 30-tal bostadshus och de tre stora båthamnar som finns i området.

En stor del av det löpande arbetet ägnas åt göromål som direkt vänder sig till allmänhet och besökare. Att underhålla vandringsleder och rastplatser, sätta upp skyltar och vägvisningar i terrängen, hålla guidningar och producera informationsmaterial tar en stor del av tiden i ett område med så många besökare som i Tyresta.

En viktig arbetsuppgift är också att återställa och underhålla det gamla odlingslandskapet i reservaten som omfattar cirka 400 hektar.

En helt ny förvaltning

Området Tyresta-Åva hade en väl utvecklad struktur som friluftsområde fram till slutet av 1980-talet. Omfattande friluftsanordningar hade byggts ut under 1970- och 80-talen. I Tyresta by fanns service i form av bastu och utvecklade skid- och motinonsspår och utmed kusten fanns båthamnar och campingplats.

Mycket litet hade däremot gjorts för att vårda kulturlandskapet från det att Stockholm köpte in markerna till dess att naturreservaten och nationalparken bildades. Åkrar och betesmarker hade i stor omfattning växt igen.

Stiftelsen Tyrestaskogen hade därför en grannlaga uppgift att ta över förvaltningen av ett område som hittills varit inriktat på friluftsliv men där bevarande och förvaltning av naturmiljön nu fick högsta prioritet.

Bilvägar till området

Fem bilvägar leder fram till eller in i det naturskyddade området. Det är sträckorna: Svartbäcken – Tyresta by, Dalarövägen – Åva, Tyresö – Vissvass, Tyresö/Bollmora – Nyfors/Prästängen och Gudö – Tutviken/Höjden.

De tre förstnämnda är enskilda vägar med statliga bidrag. För vägsträckan Tyresta by – Svartbäcken har stiftelsen genom det samarbetsavtal som tecknats tagit över ansvaret från Stockholms stad och sköter underhållet fullt ut. Haninge kommun har mellan Svartbäcken och Tyresta by byggt en gångväg som de har underhållsansvar för.

Vandringsleder

Välskötta vandringsleder och rastplatser ger automatiskt ett skydd av naturmiljön och då särskilt i terrängavsnitt som är känsliga för slitage. När man planerar lederna är det angeläget att ge besökarna olika alternativ i svårighets- och servicenivå.

Därför ska inte alla markerade stigar vara spångade så att man kan gå torrskodd där året om. Stiftelsens mål är dock att de fuktigaste och mest slitagekänsliga delarna av det 55 km långa systemet av stigar ska hårdgöras eller spångas. Stiftelsen har valt att bygga spänger i lärkträ eftersom man då slipper tryckimpregnering eller annan ytbehandling som kan påverka miljön negativt.

Det ökande antalet besökare i Tyresta har fört med sig ett ökat slitage som gjort att stiftelsen succesivt varit tvungen att bygga nya spänger och förstärka delar av stigarnas ytlager med grus.

Rastplatser

Rastplatser med eldstäder har ställts iordning – vid Bylsjön, Årsjön, ängen vid Stensjödal, Lillströmsträsk, Styvnäset, Luraström, vid Stensjöns nordöstra hörn och vid Tyresö-Flaten.

Vården av kulturmarkerna

Tyresta naturreservat är indelat i A, B och C-områden. A-områden är skogsmark som ska lämnas till fri utveckling. B-områden är kulturpåverkad mark – mestadels åker, betesmarker, brynzoner och skogspartier intill dessa – som nyttjats och avverkats under de senaste årtiondena. C-områden är de privatägda markerna, där skogsbruk bedrivs enligt den skötselplan som fastställts av Länsstyrelsen. Markägarna har här fått ersättning för intrånget.

En inventering av de cirka 400 heltar kulturmarkerna i naturreservatet (B-områden) genomfördes under 1995. Då togs även en skötselplan fram för dessa marker. En särskild detaljplan för fornlämningsområden har också tagits fram.

Slåtter

Stiftelsen genomför slåtter med olika metoder för att gynna floran. I vissa fall slås markerna enbart för att förhindra igenväxning och bibehålla en öppen landskapsbild. Aktivitetsytor för besökare hålls också öppna med hjälp av slåtter. Det gäller bland annat gamla åkrar vid Tyresta by och Stensjödal (lägerplatsen) samt intill vissa parkerings- och informationsplatser. Åkrar, som under årtionden vuxit igen med lövsly och till och med skog i diken, började röjas 1993.

Betesmarker och betesdjur

Merparten av betesmarkerna i reservatets östra del arrenderas och sköts av Åva gård som har en besättning med nötkreatur. På Gammelmyra går ett stort antal ridhästar på sommarbete under några veckor varefter Åvas ungdjur placeras där.

De igenväxta kulturmarker som etappvis röjts och gallrats runt Tyresta by betas med hästar och nötkreatur.

Läs mer

Läs mer om Stiftelsen Tyrestakogen och förvaltningen av nationalparken och naturreservatet i boken Tio år med Tyresta Nationalpark – en unik förvaltningsmodell som du kan köpa i naturum Nationalparkernas hus i Tyresta by.